Nzelá-masíni Matadi–Kinsásá


Lisapo kokoma

'La compagnie du Congo pour le commerce et l'industrie, CCCI, esalemi le 27 décembre 1886 na Maître Van Halteren na Van Bevere (ba notaires na Bruxelles). Filiale na yango, la compagnie de chemin de fer du Congo (CFC), esalemi le, 31 yuli 1889. Yango esalemaki mpo etonga na ezua possibilité ya ko exploiter mpe kosala nzelá-masíni na Bas-Congo mpé 1500 hectares ya mabele pembeni ya nzela ya rail oyo ekotongama. Kasi, compagnie oyo ekokaki te selon projet na yango, kosangisa batu oyo bakokaki kosala musala moye. Donc, esengelaki babengisa batu bawuta na Afrika ya wesita mpo baya kosala musala wana. Esengeli koloba ete ba conditions oyo batu babandaki kosalela musala ezalaki mpasi mingi mpo mingi bakufaki mpe mingi batombokaki kasi Belge abomaki mpe ebele. Selon ba calculs, na train oyo ebandaki komema 50 Tonnes, mpe ko rouler na vitesse ya 20.5km/h, ezalaki économique par rapport na 13.000 porteurs oyo babandaki ko coûter 50 fois chers (en coût, soins, alimentation, etc.).

Matadi - Kinshasa kokoma

CFC, la Compagnie du Chemin de fer du Congo, esalemi na 1892, train ya mindele. Ebandaki kosala: Matadi - Kenge - Songololo - (col de Zole) - Tumba - Kama - Mbanza-Ngungu (Thysville) (col de Zona Gongo) - Inkisi - Tampa - Kinshasa (Léopoldville).

Misala mia kotonga ligne Matadi - Kinshasa (Léopoldville) mibandaki le 15 mars 1890 mpe mosilaki le, 16 marsi 1898. Albert Thys azalaki conducteur des travaux.

CFC entre 1898 na 1932 na 1923 na 1931
renovation na changement ya écartement ya tracé eyaki kosalema
Ecartement 0,765 m 1,067 m
Rail 21,5 kg/m 33.4 kg/m
Charge totale ± 10 tonnes par essieu ± 15 tonnes par essieur
Longueur 400 km 366 km
Pente Max 45% 17%
Rayon Min 50 m 250 m

Réorganisation kokoma

Na mukolo ya 20 avril 1935, Belge, na but ya kosangisa ba entreprises de transports oyo ebandaki kosala na Congo, ayaki kosala entreprise publique industrielle et commerciale ebengami Office des transports coloniaux, OTRACO.

Tála mpé kokoma